Bakgrunden till Caballo Blanco Memorial Run

 

 Mitt namn är Christer Schapiro och jag har sysslat med löpning sen 1976 ungefär.  Här kommer min berättelse om hur ett lopp kan bli till.

 Runt år 2000 såg jag ett program på TV som handlade om ett folk i norra Mexiko som sprang och sparkade en liten boll i en match som höll på dag och natt. Det berättades att dessa människor sprang upp och nedför branta bergssidor till synes utan att bli trötta.

        År 2009 kom boken ”Born to Run: A Hidden Tribe, Superathletes, and the Greatest Race the World Has Never Seen” ut. Författare var Christopher McDougall, en journalist som, trött på ständiga fotskador vid löpning, började undersöka varför. I jakt på “naturlig” löpning hittade han bl.a. folket Tarahumara (eller Raramuri som de kallar sig själva) som lever i Chihuahua, i norra Mexiko. Samma folk som jag sett i TV-programmet flera år tidigare. I boken berättar han livfullt om hur en amerikan (Micah True) med smeknamnet Caballo Blanco (Vita Hästen)  lever i staden Urique, Chihuahua. Han har några år tidigare startat ett ultralopp, Copper Canyon Ultra Marathon (CCUM), för att hjälpa raramuris att behålla sina löpartraditioner. Alla raramuris som klarar reptiden på loppet (13 timmar) får massor av majs som är deras levebröd och därmed en morot för att ställa upp i loppet. Loppet är f.ö. numera omdöpt till Ultra Maratón Caballo Blanco (UMCB).

Boken fortsätter sen att handla om löpning i andra delar av världen och i andra aspekter men just denna första del var nog den som fastnade hos de flesta, åtminstone hos mig.

I slutet av 2010 hade jag hittat att Caballo Blanco fanns på Facebook. Det framkom där att han åkte runt i USA och berättade om sitt arbete i Mexiko och om verkligheten bakom det som beskrivs i boken. Allt för att samla in pengar till CCUM.  Jag hade arrangerat lite andra evenemang vid den tiden och började fundera på att bjuda in honom till Sverige för att berätta om detta. Men då jag frågade tyckte han det var för långt. Men några månader senare hade några engelsmän lyckats övertala honom att komma till England. Jag såg att Lidingöloppet skulle gå av stapeln mitt i englandsturnén så jag pratade med engelsmännen och lyckades kila in en sverigeturné i mitten av englandsturnén. Jag gjorde också försök att hitta någon i Norge och Danmark som ville arrangera något och efter många om och men nappade en dansk som sålde fivefingers och ordnade ett mindre event i sin affär.

Min detaljplanering började och jag hade först tänkt han skulle prata på mitt jobb med ca 800 anställda och en rätt utvecklad träningskultur. I början såg det bra ut men sen backade de ur. Så planeringen blev:

Dagen före Lidingöloppet, 23 sept 2011: CB kommer till Stockholm 09:40, check in på hotell 14:30, Lunch 15:00, intervju av Runners World 16:00, talet i Olympiahallen, Bosön för c:a 250 personer 18:00, sen en sen middag och till hotellet för att sova.

Det var meningen att han skulle springa dan efter med mig men dels var han väldigt trött dels jetlag, dels tyckte han att det hade varit stressigt i England, dels kände han av en skada i vaden så medan jag sprang, lotsade en vän till mig honom runt och hejade på löparna. Jag är garanterat den ende som blivit emottagen av Caballo Blanco på Grönsta Gärde! Efter det åt vi en god middag på Hermans med några av min familj och sen körde jag honom upp till mitt hem i Persbo, ute på landsbygden, nära Avesta och Hedemora. Där fick han sova i ett gästrum och kunde äntligen få lite lugn och ro.

Bara 2km därifrån ligger en gammal herrgård/slott, Garpenbergs Herrgård, där jag bokat en lagom stor sal för de c:a 40 personer som kom från Dalarna, Västmanland och Gästrikland för att lyssna på honom. Efter ca 90 minuters berättande och många frågor åkte vi hem och tog det lite lugnt.

Dagen efter, 26 sept, stack vi ut och sprang. Micah ville prova om vaden var ok. Han ville springa ca 10km så jag valde en sträcka jag brukade springa som är nästan 11km. På kvällen blev det middag med några inbjudna grannar. Dagen efter var det dags att åka till Arlanda för en tidig flight till Köpenhamn.

 

Livet återgick så småningom till det vanliga för mig. Men först fick jag gå med motsvarande ca $6000 i en kasse till Nordea för att skicka de insamlade medlen till Micahs kontakt i USA som skötte detta.

Sen 27 mars 2012, via Micahs vänner (Jag var med i deras mailgrupp) fick jag veta att Micah saknades. Han hade gett sig ut att springa en runda och inte kommit tillbaks. Flera av de närmaste vännerna från olika delar av USA reste till New Mexico där det hade skett för att hjälpa till att söka.  Först den 31:a hittades hans kropp. Det antas att dödsfallet berodde på ett dolt hjärtfel.

Den 6:e april, i Boulder, hölls den första ”officiella” Memorial Run. Sedan spreds det till många platser i USA.

Jag följde ju detta och bestämde mig för att det vore passande om datum och plats vore de som den enda gång han sprang i Sverige, runt lidingöloppstid och de 11km som vi sprang ihop. Så det första Caballo Blanco Memorial Run (CBMR) gick den 22/9 2012. Man kunde då springa 1-4 varv på den banan. 36 personer kom och sprang och ytterligare ca 10 stödde eventet. Det har hela tiden varit så att en ganska stor del av anmälningsavgiften samlas in och skickas för stöd av Micah's lopp i Mexiko. På senare tid har loppet ”tagits över” av kommunen så då stöder vi istället ”Corrida de Los Caballitos” som är ett lopp för barnen.

Sedan dess har jag varje år ordnat ett CBMR vid sept/okt-skiftet. Efter något år ville man springa längre så  fr.o.m. 2014 springer man upp till 6 varv på banan. Loppet avslutas alltid med att vi äter middag tillsammans.

Bland mycket annat jag gjort blev jag engagerad av Södra Dalarnas Turistförening att göra gpsspår och karta över en 75km lång MTB-bana som en vän till mig skyltat upp. Förra året började tankarna kopplas ihop, Micahs lopp CCUM är 50 miles (som är 80km), Mtb-banan finns här, passerar mitt CBMR och den är nästan 80km också. Efter en massa planerande, springa runt på mtb-banan för att se att den fortfarande var underhållen, programmerande av hemsida och förbättrande av anmälnings-/tidtagningsprogram kunde jag i våras meddela omvärlden att det numera finns ett 50miles-lopp också.

Så 6/10 2018 06:00 gav10 lite frusna löpare sig iväg i mörkret. Ett nytt lopp hade startat!

 

PS.

2019-10-05 är det dags igen. Kom och upplev det med egna ögon!  (redsports.se/CBM)

DS.

 

 

 


Från en artikel i "Marathonlöparen"